Vid spelen hamnade två tidigare okända boxare mitt i en global storm över om genetiska tester borde utesluta dem från damernas division, även om Internationella Olympiska Kommittén krävde ett pass, inte tester för att delta. Olympiska tjänstemän bekräftade att de två idrottarna inte är transpersoner, men undvek frågan om de har en XY-störning av sexuell utveckling, eller XY DSD.
År 2019 fann Idrottens skiljedomstol en "slående överrepresentation" av idrottare med XY DSD på damernas prispall, som sträcker sig tillbaka årtionden. XY DSD är manliga tillstånd.
För att lösa problemet har World Athletics och World Aquatics, bland andra, etablerat detaljerade, vetenskapligt grundade regler för deltagande som bygger på genetiska och hormonella markörer. Kontroverserna från tidigare spel påverkade inte friidrott eller simning i Paris.
För att förstå varför detta är rätt tillvägagångssätt är det viktigt att gå tillbaka till grunderna.
@ISIDEWITH5mos5MO
Tror du att en idrottares könsidentitet eller biologiska kön bör avgöra deras berättigande att tävla i elitidrott för kvinnor?
@ISIDEWITH5mos5MO
Ska personlig identitet eller biologiska kriterier ha större vikt när det gäller att avgöra vem som tävlar i kvinnliga idrottskategorier?
@ISIDEWITH5mos5MO
Om en idrottare identifierar sig som kvinna men har XY DSD, utmanar det din syn på rättvisa i kvinnliga idrottstävlingar?
